Toaletten har tagits fram i samarbete med helsingborgare som lever med kognitiv sjukdom, utifrån CASE-forskning och med stöd från Vinnova.
– Man känner igen sig, det är rymligt och man får plats många, även om jag helst vill vara ensam när jag går på toa. Toastolen är placerad i bra höjd och det är lätt att hitta spolknappen. Men jag hittade först inte lufttorken när jag hade tvättat händerna, säger Staffan Sundström, en boende i närheten på premiärbesök.
Idag bor mer än 2 000 personer med kognitiv sjukdom i kommunen och varje år blir de 400 fler, en del är unga.
Utformad utifrån forskning
Yvonne Johansson från Socialhögskolan och CASE-forskaren Lisa Ekstam har varit engagerade i arbetat med att utforma toaletten i Husensjö Park. De har samarbetat med staden under flera år i liknande projekt.
Vad är speciellt med den här toaletten?
– Den är väl synlig och därmed lätt att hitta. Orienteringen är viktig, liksom alla funktioner inne i toaletten. Där har stadens två vårdinnovatörer testat bland annat observationer och kreativa workshops tillsammans med målgruppen, vilka designer och funktioner som gör det enklast att använda toaletten. Man ska känna sig säker, lyckas låsa om sig, kunna spola, få igång vatten, använda tvål- och torkfunktioner och låsa upp dörren, säger Lisa Ekstam.
Tillsammans har man åkt på toautflykter, för att se interaktionen på olika offentliga toaletter. Infällda vaskar och paneler på moderna inrättningar kan förvilla vem som helst. Nu har arbetsgruppen sammanställt viktiga principer för en kognitivt vänlig toalett. Det ska synas tydligt vad man ska göra var och besökaren ska känna lugn och harmoni.
– Det handlar om att det ska vara en hemlik miljö, tydligt och sinnligt. Samtidigt måste vi tänka på att toaletten ska hålla över tid och att vandalism undviks, det är högt slitage. Detta är en första prototyp att testa nu, säger Frida Wadle, designer och vårdinnovatör, Helsingborgs stad.
Man har strävat efter tydliga kontrastfärger, den röda toalettsitsen och alla handtag i samma färg är det första man lägger märke till. Skötbordet och den lilla sittplatsen intill stjäl inte fokus. Och så en handtork med låg ljudvolym, musik ska maskera eventuellt oljud. Om detta extra stimuli kommer upplevas positivt eller förvirrande får utvärderingen visa och då kanske musiken stängs av.
– Vi har haft mycket toasnack på träffpunkterna, vi har diskuterat kranar, knappar och lås. Våra förutfattade meningar omkullkastades. Viktigast för dem var att kunna låsa upp och komma ut från toaletten, fortsätter Frida Wadle.
Toasatsningen är en följd av projektet Demensvänligt Helsingborg som forskarna jobbat med inom ramen för Den utforskande staden.
– Vi arbetade då med en deltagarbaserad ansats i forskningen, där akademin, flera förvaltningar i Helsingborg stad, inklusive Helsingborgshem, samarbetade med målgruppen - personer med demens och deras anhöriga. Från våra dialogmöten och vår enkät framkom flera behov att jobba vidare med, för att skapa en inkluderande demensvänlig stad som möjliggör delaktighet för de här personerna, fortsätter Lisa Ekstam.
– Vi har haft mycket toasnack på träffpunkterna.
Ett av förslagen från allmänheten var just tillgängliga toaletter i den offentliga miljön, för att man överhuvudtaget ska våga ta sig ut och kunna stanna kvar ute lite längre. Nu förlängs projektet i Helsingborg ett år för att också skapa en mötesplats för målgruppen och de personer som nyligen fått sin diagnos.
Enligt Lisa Ekstam är de här satsningarna viktiga för alla i samhället.
– Att ha tillgängliga miljöer för våra samhällsmedborgare oavsett funktion eller sjukdom. Vi önskar också att dessa principer ska spridas och användas av fler kommuner när de bygger och renoverar sina offentliga toaletter, säger hon.
Arbetsgruppen ska utvärdera hur toaletten upplevs, dels i samarbete med Husensjö dagverksamhet, dels en enkät där toabesökarna scannar en QR-kod och besvarar frågor och lämnar åsikter.
Läs mer om Demensvänligt Helsingborg och Den (ut)forskande staden på kommunens hemsida.