– Jag hoppas resultaten slår an hur fler tänker kring proaktiva boendefrågor – att äldre kan göra informerade boendeval och påverka sin situation. Detta är relevant under hela livet och ju äldre vi blir desto större roll spelar boendet. Strävan efter välmående spelar en viktig roll hur vi lever våra liv och väljer aktiviteter. Våra upplevda aspekter av hemmet påverkar den strävan, säger Frida Nordeström.
Hon har gjort fyra studier och utforskat relationen mellan aktivt och hälsosamt åldrande och subjektiva boendepreferenser hos personer som är 55 år eller äldre, inom forskningsprogrammet RELOC-AGE.
– Det som har överraskat mig mest är hur lätt det har varit att hitta intresserade personer, jag har haft 400 samtal i den prospektiva studien. De tyckte det var betydelsefullt att delta – kanske för att vi har ställt frågor som angår väldigt många och det har varit lätt för dem att medverka.
Det som har överraskat mig mest är hur lätt det har varit att hitta intresserade personer."
En av studierna visade att digitala boenderådgivningstjänster kan vara viktiga verktyg för att hjälpa äldre att välja rätt boende. Det framkom också att tjänsterna bör erbjudas på olika sätt – en del vill bolla sina tankar i studiecirkel, andra med en jurist medan vissa vill fundera själv.
– Vi behöver prata om de här sakerna och vara medvetna. Det är bara du som kan berätta vad som är meningsfullt för dig. Jag vill tro att vi kan anpassa för individuella behov, men det finns hinder i lagar och riktlinjer. När vi pratar byggregler har de fysiska aspekterna för stort fokus. Och det behöver finnas större flexibilitet i boendemarknaden. Om det inte finns alternativ blir vi kvar i samma bostad.
Just proaktiva insatser är något forskarna efterlyser, framför åtgärder i efterhand när begränsningar eller funktionsnedsättningar redan har uppstått.
– Det finns en kunskapslucka kring när och hur människor börjar överväga och agera på sina bostadsval när de blir äldre. ”Sista flytten” som de äldsta gör är helt annorlunda den som vi gör som 55-plus.
Den luckan hoppas Frida Nordeström bidra med att täppa till med sin avhandling. Forskningen är relevant just nu när särskilda boendeformer minskar enligt Boverket. Och reformen om en god och nära vård fokuserar på kvarboendeprincipen samtidigt som det diskuteras att höja pensionsåldern.
– Vi blir fler och fler äldre och våra hems utbud spelar allt större roll. Vi behöver veta vad för insatser beslutsfattare, hälso- och sjukvård och socialtjänst ska satsa på. Det måste finnas alternativ hur jag kan påverka min hälsa och att kunna fatta informerade beslut.
Ett varierat bostadsutbud i närområdet, att kunna välja lämplig bostadsform och att hemmet kan svara upp till äldres aktuella behov, är sådant instanserna behöver fundera över.
Genom att vidareutveckla en skattningsskala från Finland i en av delstudierna, kan forskarna nu jämföra äldres upplevelser i båda länderna.
– Det finns även en tysk och en turkisk variant där vi kan sätta Sverige i nytt perspektiv, vilket öppnar upp för intressanta jämförelser.
Nu fortsätter forskarna i RELOC-AGE att undersöka fler variabler, för att se om samband kvarstår över tid eller om andra aspekter blir viktigare.
Frida Nordeström började arbeta som legitimerad arbetsterapeut 2006 på psykiatrisk öppenvårdsmottagning, inom socialpsykiatri och kommunal hälsosjukvård. Hon tog sin masterexamen i arbetsterapi 2017 och examinerades som specialist i arbetsterapi 2019.
Studierna har finansierats av Ribbingska Minnesfonden, Forte och Vetenskapsrådet.
Läs populärvetenskaplig sammanfattning på svenska (sid. 11)
Läs hela avhandlingen ”Active ageing in the right place: Contributions from the RELOC-AGE programme”
Läs mer på CASE:s hemsida om boenderådgivningsappen På Rätt Plats.
Läs mer om forskningsprogrammet RELOC-AGE.
