Äldres psykiska hälsa präglas av förutfattade meningar, medan de äldres perspektiv sällan hörs. Med föreläsningskvällen i Malmö hoppas Carina Tordai öka kunskapsutbytet och att alla intresserade ska få chansen att lyssna och ställa frågor.
Vilka förutfattade meningar ser du om äldres psykiska mående?
– Det är vanligt att psykisk ohälsa normaliseras till en del av åldrandet, vilket inte stämmer. Ålderism och okunskap är bidragande faktorer, säger Carina Tordai.
Vad kan du säga om de äldres perspektiv?
– Jag har totalt träffat 49 individer i min forskning, de är mellan 60 och 75 år och har åldrats med psykisk sjukdom. De har fått fylla i självskattningsinstrument om bland annat livskvalitet, aktivitetsbalans och sociala kontakter. En del av dessa har också intervjuats kring sin vardag och de uttrycker att det som gör att de mår bra är möjlighet till aktiviteter tillsammans med andra, och på platser där de kan känna sig trygga och sedda – som stöttar med rutiner.
Carina Tordai träffar många äldre i sin kliniska tjänst, som arbetsterapeut inom psykiatrin. Många har insjuknat efter pensionsåldern och är ofta själva också påverkade av ålderism.
– De förväntar sig inte att få hjälp. Många uttrycker en önskan om att känna sig behövd och att kunna bidra på något sätt, fortsätter Carina Tordai.
Vad är viktigast att beslutsfattare satsar på nu för att förbättra äldres psykiska hälsa?
– Ta bort åldersgränser för stöd. Äldre med psykisk ohälsa måste ha rätt till samma stöd även om de har fyllt 65 eller 67. Deras problem, som gjorde att de en gång beviljades stödet, försvinner inte när de fyller år.
När det gäller äldres hälsa generellt, menar Tordai att äldre måste ges möjligheter att vara aktiva och delaktiga i samhället, speciellt för de som har svårt att vara aktiva utan stöd. Kunskapsnivån om psykisk ohälsa och sjukdom hos äldre måste förbättras generellt, så att de kan få hjälp i tid.
Många gånger finns det träffpunkter att gå till, men det behövs mer aktivt arbete med att få äldre att komma dit. Därför måste det finnas kunnig personal på plats.
– Man behöver få beviljat stöd att ta sig till mötesplatserna. Uppsökande verksamhet, som kan fånga upp äldre som till exempel är mycket ensamma och inte kommer ut, behövs också.
Vad kan man göra själv? Vilka är de främsta "friskfaktorerna"?
– Att ha rutiner i sin vardag, vara fysiskt aktiv, till exempel ta en kort promenad varje dag, träffa andra människor regelbundet och fortsätta göra sådant som känns meningsfullt, säger Carina Tordai.
Läs Carinas Tordais senaste vetenskapliga artikel om äldre med stöd från socialpsykiatrins träffpunkter, sysselsättning och deras upplevelse av sin vardag.
Anmäl dig till föreläsningen på Husiebiblioteket här!
Här kan du läsa mer om ålderism och hur det undviks.
