Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utökar tester för att upptäcka demens tidigare

Brain in fron of black background
Photo: Harrison Leece/Unsplash

CASE-forskaren Maria H Nilsson beviljades i dagarna 5,6 miljoner kronor till ett fyra år långt forskningsprojekt där man ska undersöka motoriska aspekter och aktiviteter i relation till kognitiv störning och patologiska förändringar i hjärnan.

Jag är ofantligt glad och tacksam över att Vetenskapsrådet har beviljat medel för vårt interdisciplinära och longitudinella projekt, säger Maria H Nilsson, docent och universitetslektor i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande.

Vem blir involverade i detta och var sker datainsamlingen? 

 Projektet sker i en nära samverkan med professor Oskar Hansson, men forskare från flera olika professioner medverkar, såsom fysioterapeut, läkare och psykolog. En interdisciplinär samverkan är en förutsättning för att nå målen med projektet.

Kvinna framför entré i ljus offentlig byggnad
Docent och universitetslektor Maria H Nilsson. Foto: Kennet Ruona

Medverkande forskare är en del av det strategiska forskningsområdet (SFO) MultiPark och flera är, liksom Maria, medlemmar i profilområdet Proaktivt åldrande vid Lunds universitet. Projektet sker i nära samverkan med Skånes universitetssjukhus, med datainsamling på Minneskliniken i Malmö (VE minnessjukdomar, SUS Malmö) där Maria arbetar 30 procent. 

Vi utför även digitala mätningar i deltagarnas vardagliga miljöer, fortsätter Maria.

Varför är det viktigt att forska om detta? 
 Kognitiva sjukdomar, demens, är en global hälso- och samhällsutmaning. Att identifiera tidiga tecken för en ökad risk att utveckla demens är viktigt, det möjliggör tidig rehabilitering. Nedsatt gånghastighet tycks vara ett tidigt tecken, men få bra studier har utfört detaljerade mätningar av flera olika motoriska aspekter såsom gång och balans. Vi vill visa att det finns andra motoriska aspekter än gånghastighet, som både tidigare och bättre kan förutspå en kognitiv försämring.

Det finns andra motoriska aspekter än gånghastighet, som både tidigare och bättre kan förutspå en kognitiv försämring.

I projektet hoppas forskarna få mer kunskap om vad deras tidiga insatser bör fokusera på. Resultaten förväntas vara till nytta för personer med ökad risk för att kognitivt försämras och underlätta tidigare diagnos och rehabilitering. Flera grupper ingår i studien; 550 personer med subjektiva kognitiva symtom och personer med lindrig kognitiv störning, som har en ökad risk att utveckla demens. Och 200 personer med ökad risk för att utveckla en Lewy Body sjukdom, såsom LB demens. Dessutom 300 friska personer i kontrollgruppen för att kunna identifiera tidiga tecken.

 Grupperna följs med upprepade undersökningar under flera år, som mest åtta år. Det innefattar frågeformulär, tester och digitala mätmetoder, till exempel bärbara rörelsesensorer. 

Gång, balans, vändningsförmåga och att kunna göra mer än en sak samtidigt testas. Dessutom kognitiva tester, blodprov, ryggvätskeprov och kameraundersökningar av hjärnan.

Medsökande i projektet är Oskar Hansson, Mikael Johansson och Danielle van Westen.